Vad räknas som "den första kärleken"? Är det den naiva barndomskärleken som innebar att dela gunga i klätterställningen och pirriga pussar i mörka rum? Antagligen inte.
Efter 5 och ett halvt år är vi fortfarande vänner. Min första, riktiga kärlek och jag. Vi träffades på min mors bröllop. Han hade en svart skjorta och långt hår om jag inte minns helt fel. Jag var totalt såld. Dagen efter bröllopet åkte han hem. Sorg i hjärtat. Det var inte mycket som pekade på att vi skulle ses igen. Det gjorde vi. Denna gången på hans pappas bröllop. Vi fortsatte hålla kontakten och har gjort sen dess. Med reservation för långa avbrott, då vi inte pratat alls. Under dethär 5½ åren har vi gjort ett flertal tappra försök att upprätthålla en kärleksrelation. Ingen kan säga att vi aldrig försökte. Det är väl så, vissa människor kan man varken leva med eller utan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar